-Fingerat namn: Karin
"Behandling"
Jag känner fortfarande en oro och ett hot från behandlingshemspersonal och aktiva inom AA. Jag var i en gisslansituation då jag ansågs vara färdigbehandlad och hade börjat arbeta igen men inte hade någonstans att bo. Situationen blev sådan att jag efter en extremt pressad och trasig tid fick ljuga för mig själv och personalen för att få vara kvar på behandlingshemmet tills jag fick en försökslägenhet.
Under tiden blev jag omyndigförklarad (vuxen kvinna över 40 år), heltidsarbetande med barn och fick inte "komma hem"
senare än klockan 22.00, fick inte ha en relation och var tvungen att gå på 3
möten i veckan. Jag fick redovisa i grupp vad jag gjort under varje vecka.
Låt mig då säga att jag var kritisk till programmet under hela resan men det
fick jag hålla jävligt tyst om. Jag är och var en tänkande person och det är ju
inte bra i den situationen!
Jag fick köra med allt AA-snack och alla floskler för att överleva och för att
inte bli
utslängd på gatan (som det hotades med då jag luftade mina tvivel!!!).
Under den "behandling" jag genomgick blev jag utsatt för rena
övergrepp. Sittandes som ensam kvinna (alkoholist) i en grupp på mellan 5 och
10 män med diverse "problem" och med manliga behandlare fick jag
(tvingades under hot) beskriva sexuella övergrepp på mig. Vad syftet med detta
var är oklart! Hur det skulle få mig nykter vet jag inte än idag men
hemligheter är en "fara" för min nykterhet enligt behandlarna
(drogfria 12-stegs medlemmar).
Mina försök att påtala mitt behov av hjälp från psykiatrin hånades
och förkastades. Jag var ju SJUK! Jag var bara för trögtänkt(?)
för att förstå att om jag gjorde de 12 stegen skulle jag bli fri från
ALLT!! Det låter väl helt fantastiskt!!??
Jag hade verkligen behövt denna hemsida då jag äntligen fick flytta till ett
eget hem och fick tillbaka min myndighet, då jag fick tänka själv! http://www.orange-papers.org/ har jag
läst alltihop!
Mitt problem är väl att jag saknar en grupp. Fri från missbruk har jag inga direkta vänner längre och AA-vännerna får jag fnatt på (går ju inte att prata med). Jag går inte på möten heller sedan 5 år.
Kruxet är ju att AA-rörelsen är bra på att organisera sig till skillnad från oss kritiskt tänkande.
Jag lider än idag av sviter från AA-övergreppen och jag vet att vi är fler.
